Spannmålsanalyser som nyckel till lönsam skörd

Att förstå kvaliteten på den spannmål som lagras på gården blir allt viktigare. Prisskillnaderna på marknaden är stora och kraven från mottagare och kvarnar ökar. Med genomtänkta spannmålsanalyser får lantbrukaren ett faktabaserat underlag för försäljning, logistik och lagring. Analysen blir ett verktyg för att minska risken, ta rätt beslut i rätt tid och utnyttja varje kilo på bästa sätt.

När spannmålen väl har torkats, lagrats och körts till mottagaren är handlingsutrymmet begränsat. Därför flyttas fokus allt mer till provtagning och analys i samband med skörd och innan leverans. Den som vet vad lagret innehåller kan förhandla pris, styra vilken kvalitet som går vart och planera sin ekonomi med större säkerhet.

Varför spannmålsanalyser styr ekonomin på gården

En enkel definition är att spannmålsanalyser beskriver spannmålens kvalitet i mätbara värden: falltal, proteinhalt, vattenhalt, rymdvikt, avrens, groning, och ibland mer specifika parametrar som stärkelsehalt eller förekomst av svampar. Dessa värden avgör vilken handelsklass spannmålen hamnar i, hur den kan användas och vilket pris den ger.

Skillnaden mellan två leveranser med samma vikt kan bli stor när man jämför kvalitet:

– Vete med hög proteinhalt och bra falltal kan säljas som brödsäd.
– Vete med lägre proteinhalt eller svagt falltal hamnar som fodersäd med lägre pris.
– Maltkorn med rätt proteinhalt och god grobarhet får tillträde till en mer betalande marknad.
– Havre till gryn ställer andra krav än havre till foder.

Små skillnader i analysvärden kan alltså ge tydliga utslag i plånboken. Därför blir regelbundna analyser en form av försäkring. Den som har uppdaterade värden på lagret kan:

– välja optimal tidpunkt för försäljning
– styra rätt parti till rätt köpare
– undvika oväntade prisavdrag vid inleverans
– planera torkning och omflyttning i silos

Många lantbrukare upplever också att de lär känna sina fält bättre genom återkommande analyser. Resultaten kan kopplas till sortval, gödslingsstrategi och skördetid, vilket ger erfarenheter inför nästa odlingssäsong.

Så går en genomtänkt spannmålsanalys till

En bra analys börjar redan vid provtagningen. En noggrann provtagning ger ett prov som verkligen speglar partiet. En slarvig provtagning, där provet tas från ett enda ställe eller bara från toppen av lagret, kan däremot ge en skev bild.

En praktisk arbetsgång brukar se ut så här:

1. Ta prov på flera ställen i lagret, gärna vid tömning eller under inlagring för att få ett genomsnitt.
2. Blanda alla delprov noggrant i en ren hink eller balja.
3. Dela upp blandningen och ta ut ett mindre prov på cirka 800 gram.
4. Förpacka provet tätt, ofta i en plastpåse inuti ett kuvert eller en provpåse.
5. Märk provet tydligt med gröda, fält, skördedatum och eventuella särskilda frågeställningar.

Hos laboratoriet analyseras provet enligt önskat analyspaket. För vete kan det till exempel handla om falltal, protein, vattenhalt, rymdvikt och andel avrens. För maltkorn tillkommer ofta groning och fullkorn. Råg, grynhavre, trindsäd och oljeväxter har egna parametrar och gränsvärden som styr användningsområdet.

Många väljer ett standardpaket, men det finns även möjlighet att lägga till kompletterande analyser vid behov, till exempel:

– don (för förekomst av vissa svamptoxiner)
– fusarium (bedömning av rosa kärnor)
– stärkelsehalt

Dessa mer riktade analyser blir särskilt viktiga år med väder som gynnar svampangrepp, eller när grödan ska användas i känsliga fodersystem.

Resultatet av analysen presenteras oftast i ett enkelt protokoll, som kan sparas digitalt eller i pärm. När varje parti har sitt protokoll blir lagret mer överskådligt. Lantbrukaren kan se vilka partier som lämpar sig bäst för olika köpare, och vilka som med fördel blandas eller används i det egna fodret.

Från skörd till leverans hur analyser stödjer besluten

Under skörd handlar mycket om att få in grödan i rätt kondition. Redan här får vattenhalt och rymdvikt stor betydelse. En snabb analys av vattenhalten kan avgöra hur hårt torken behöver gå, medan rymdvikt ger en första signal om kvalitet och möjliga användningsområden.

När skörden väl är inne i silon blir fokus ofta mer strategiskt. Frågor som många ställer sig är:

– Vilka partier når brödvetekvalitet och vilka passar bättre som foder?
– Finns maltkorn som håller mälteriernas krav på protein, rymdvikt och grobarhet?
– Hur ser lagret av havre ut kan någon del säljas som grynhavre?
– Behöver vissa partier prioriteras i leveransledet på grund av mögelrisk eller låg kvalitet?

Utan tydliga analysvärden blir dessa beslut mer av gissning. Med uppdaterade spannmålsanalyser kan lantbrukaren bygga en enkel karta över lagret, där varje silo eller hög har sina värden och sitt tänkta användningsområde. Det minskar risken att blanda ner fin kvalitet i ett parti med lägre värde, och underlättar när olika mottagare efterfrågar specifika egenskaper.

Analysresultaten är också värdefulla i dialogen med rådgivare och banker. När kvalitet och mängd på lagret kan beskrivas i siffror blir det lättare att diskutera försäljningsstrategi, likviditetsplanering och investeringar. Spannmålen blir inte bara ton på papper, utan en tydligt definierad tillgång.

För många blir laboratoriet där analysen utförs en naturlig samarbetspartner över tid. Genom återkommande provtagning byggs en historik upp som visar hur gårdens spannmål utvecklats under olika år. Den historiken kan användas för att finjustera gödsling, sortval, växtskydd och skördetid, men också för att visa återkommande köpare vilken nivå gårdens produktion håller.

För lantbrukare som vill arbeta strukturerat med kvalitet och få snabba, tillförlitliga besked om sina spannmålsprov är företaget Frökontrollen eller webbplatsen frokontrollen.se ett väl etablerat alternativ.